Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om Goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad högstadieelever upplever att de lär sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hälsosamma och ohälsosamma matvanor och huruvida de anser sig äta den maten de menar är hälsosam eller ohälsosam. Uppsatsen utgår från nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hälsosamma och ohälsosamma matvanor och resultatet jämförs med rådande rekommendationer på området.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att få insikt i livsstilens betydelse för hälsan. Om lärare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor är det lättare att inspirera dem till hälsosamma matvanor. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 år.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hälsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och Goda matvanor i kommunen.

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostråd för att främja bra matvanor hos befolkningen. En studie på uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostråden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kännedom om kostråd ökar förutsättningarna för Goda matvanor. Undersökningen Känner du till de fem kostråden? syftade till att ta reda på vad de anställda på ett hotell känner till om Livsmedelsverkets fem kostråd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhålsmärkta produkter i förhållande till kostråden.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa Goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?åtta-till-fem-arbete? arbetar närmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete är s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna påverka människors hälsa och leverne på flera olika sätt (Axelsson, 2005). Vidare framhålls idag alltmer vikten av hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna runt om i Sverige, där en av de åtgärder som betonas är att främja Goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhälsoinstitut, 2004).För att ta reda på vad skiftarbetande poliser upplever påverkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisområde 1 i Västra Götaland.

Socialstyrelsen har utformat ett index för ohälsosamma matvanor som är tänkt att användas nationellt inom hälso- och sjukvården. Kostindexet syftar till att identifiera vilka människor som har ohälsosamma matvanor och därför bör erbjudas kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att förbättra sina matvanor. Studies syfte är att utifrån exempelvis ålder, kön och BMI kartlägga hur populationen inom slutenvården på ett akutsjukhus i södra Sverige besvarade Socialstyrelsens index för ohälsosamma matvanor under en specifik dag. Dessutom undersöks betydelsen av olika komponenter i indexet. Studiedeltagarna besvarade fyra olika enkäter, varav en utgjordes av Socialstyrelsens kostindex.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa Goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Syftet med studien var att utforska innehållet i skolsköterskors hälsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes på utskrifter från 24 hälsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehållet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, måltidsordning samt mat vid träning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nära eleven påverkar matvanorna.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig Goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.